Publikfest när Myggan bjöd in till fartfylld förfest inför valborgsfirandet

Publicerad: 2022-05-12

Förra helgen var det dags att fira kungens födelsedag och vårens ankomst, valborg! Vårsolen
lyste dock med sin frånvaro, himlen var grå och temperaturen låg när de tappra 125 tävlanden
anlände till alfaltsplanen på Olofsdal för att tävla i kombinationen av att halsa öl och springa
1,6 kilometer. Funktionärerna hade samlats tidigt på förmiddagen för att skotta bort snön från
banan som skulle gå runt skogsdungen.

Strax efter halv tolv gick första starten och med en
halvtimmes mellanrum startade tre olika klasser; motion, vanlig och elit. I skogsbrynet
flockades en stor publik som följde dramat och entusiastiskt hejade på kombattanterna. Det
hela arrangerades av Myggans Orienteringssällskap, en studentorienteringsförening som
återuppstod i höstas. Detta var deras första beer mile-tävling, inspirationen till tävlingen kom
från landslaget i beer mile (ja det finns faktiskt ett inofficiellt sådant).

Vinnaren i vanlig klass, Carl Ekbring, körde från Arvidsjaur halv sex samma morgon för att
vara med i tävlingen och fira valborg i Umeå.

– Jag var osäker på vilken klass jag skulle anmäla mig i, nästa gång får det bli elit. Man
älskar ju kombinationen av sport och alkohol, säger Carl Ekbring.

Det var dock nära att det inte blev någon tävling alls. Bara dagar innan det var dags hade
evenemanget ingenstans att vara. Tävlingens Vibemaster Adam Segerslätt var ansvarig för
tävlingsarenan och hans vision var att tävlingen skulle avgöras på Campus friidrottsarena. I
god tid innan evenemangsdagen inledde han en dialog med Umeå kommun och
fastighetsägaren Akademiska hus och evenemanget fick både tillstånd och
bokningsbekräftelse för arenan. På tisdagen innan valborg fick Adam ett mejl från Umeå
kommun som meddelade att det tillstånd de tidigare blivit tilldelade inte gällde och att arenan
avbokats. Med bara fyra dagar till att startskotten skulle avfyras vände han sig då direkt till
Akademiska hus och ansökte om att få boka Campusdammen i stället. Efter positiva
tongångar till att börja med fick han sedan besked att Akademiska hus inte kunde tillåta
bokningen, med motiveringen att Umeå kommun gett evenemanget nej tidigare.

– Då blev man riktigt besviken, när man varit artig och transparent med alla parter för
att allt ska gå rätt till och försökt fixa ett så bra evenemang som möjligt. Men ack den
som ger sig, till slut hittade vi den här ytan på Olofsdal som vi trodde skulle funka,
skriver Adam Segerslätt i sin sammanfattning av händelseförloppet.

När loppen var avslutade fick jag prata med tävlingens ansikte utåt Christian Redtzer och jag
frågade hur det kändes.

–Just nu känner jag mig något påverkad och väldigt glad. Det känns som en lättnad har
fallit in efter den här jäkla stressen att anordna det här för det har varit så mycket fram
och tillbaka med arenan. Som student orkar man kanske inte kolla varje facebooknotis
så det har varit viktigt att få ut informationen och att den skulle bli rätt. Och det är ju
svårt när man inte vet var man får vara…

Han var väldigt orolig ett tag när evenemanget inte fick vara på Campus friidrottsarena då han
trodde det skulle innebära att ingen skulle vilja komma och kolla på. I efterhand är han väldigt
nöjd med uppslutningen.
– Det är en liten känsla av eufori, när alla började dyka upp, det var så himla många i
publiken och folk som stod och hejade, och alla var jätteglada.

När jag frågar om hans egen insats i tävlingen är han dock inte särskilt euforisk.

– Oj nej jag är jättebesviken, det är jag faktiskt. Jag trodde att jag skulle kunna komma
under tio minuter idag.
Men det funkar ju ändå himla bra som förfest konstaterar han.

– Man är vaken, man är förfriskad och man är redo att ha kul. Nu ska vi nog alla ta en
dusch tror jag, och göra oss redo för valborgsfirande! Jag hoppas vi håller en beer mile
igen nästa år, och kanske en till på hösten också, säger Christian Redtzer.

För Tilda Andersson var detta hennes livs andra beer mile, den första hon deltog i vann hon.
Denna dag hade hon hoppats på ännu en seger att skriva upp på meritlistan men hon fick se
sig besegrad av Kaisa Rooba och slutade tvåa i damelitklassen.

– Kaisa var överlägsen idag tyvärr. Jag får ta den, hon dricker öl snabbare än mig. Om
Kaisa hade druckit lite långsammare idag hade det varit jämt. Min styrka annars är att
jag kan dricka den första ölen lika snabbt som den sista, medan många andra tappar på
den andra eller tredje/fjärde, säger Tilda Andersson.

Innan funktionärerna packade ihop var det prisutdelning. Pris tilldelades ettan, tvåan och trean
av herrar och damer som sprang elitklass. Ett bonuspris tilldelades bästa utklädnad. Detta gick
till Snorkråkan som tävlade i motionsklass. Det var en tvådelad outfit där en person klädde i
sig en stor näsa i kartong och en person var snorkråka, helt klädd i grönt. Måns Lindblom var
näsan och berättar hur utklädnaden kom till.

– Vi bara matade par-idéer, som höger hand-vänster hand. Jag kommer inte ihåg vad vi
sa, jag är för full, men vi kom fram till näsa och snorkråka i alla fall. Vi hoppade in i
sista sekunden också och fixade hela näsan igår. Det blev sex timmars arbete men det
var kul.

Hur var loppet?
– Det var kul, jag hade lite svårt att se. Vi satsade inte helhjärtat på farten men vi tog oss
fram, med stil.

Kommer ni ställa upp fler gånger?
– Solklart… Kanske! Man ska ju sluta på topp, konstaterar Måns Lindblom.