Tom och Petter: ”Det löser sig är vår generations slogan”

Lördagen den 23 april äntrade Tom och Petter norrlandsoperan med sin livepodd Det löser sig. Umeå studentradio hade turen att få spendera en timma med duon innan show – ett samtal som kom att beröra allt ifrån att gå sin egen väg till hur Instagramhumorn har dött ut.

Publicerad: 2022-05-10

Det är en solig eftermiddag i Umeå centrum och en hel del aktivitet på gatorna. Inne på
Norrlandsoperan är det däremot lugnt och tyst när vi kliver in vid sextontiden. Om några timar
kommer foajén krylla av merchbeklädda ungdomar, alla hållandes i var sin kall öl och med förhoppningar om gött flabb. Det är såklart ingen opera som kommer framföras i Konsertsalen den kvällen, utan Tom och Petter som är på turné med sin livepodd Det löser sig.

Men nu är klockan alltså sexton och podduon har just hoppat av tåget från Östersund där de gigat kvällen innan. Trots Toms diskbråck och Petters avsaknad av vårjacka (läs: han anlände i tunn, tunn hoodie) finns inte ett uns av missnöje när vi med lätt svettiga handflator skakar hand med Sveriges kanske trevligaste radarpar. För trevliga, det är de allt. Så trevliga att det tar ungefär femton minuter innan första intervjufrågan kan ställas inne i den lilla logen bakom scenen.

Grattis till fem år av podden! Kan ni berätta hur allt började från det att ni träffades första gången?

T: Vi gick i samma klass på Calle Flygare och tyckte inte om varandra första året. Eller ja, Petter gillade ju mig, haha.
P: Tvärtom nästan, jag tyckte du var lite smådryg. Tom ville inte vara med i gänget, han gick till skolan och sen åkte hem. Jag försökte anstränga mig och bilda lite gemenskap i klassen.
T: Jag måste bara tillägga att det gänget är, även till denna dag, det absolut sjukaste gänget man någonsin skulle kunna träffa. Så det var inte så konstigt att jag inte kände: fredagar och lördagar vill jag hänga med dessa!

Petter, kan du bekräfta det då?
P: Absolut!

Växlar mellan seriositet och humor

Petter berättar att det inte var förrän under andra året på teaterskolan Calle Flygare killarna hittade varandra. Tillsammans med sin klasskamrat Alfred Svensson fann de improvisationsteatern och framförallt humorn kom att bli deras gemensamma intresse. År 2014 uppstartade trion youtubekanalen Inte Helt Hundra som blev en succé bland sketchälskare.

P: Sen började Alfred göra Leif och Billy och då kände väl vi att det var dags för något också.
T: Det var Petter som övertalade mig om att starta en podd, men jag tyckte ju först att vi var så jävla
sena på bollen. Men det hade jag i och för sig tyckt när vi startade youtubekanalen också.

Nu är ni ju ute och livepoddar, men kan ni berätta vad eran vanliga podcast handlar om?
T: Den utgår från vår relation, så är det ju. Det är, som så många poddar, en kompispodd. Men vi försöker alltid göra det så roligt som möjligt, vi fördummar ofta oss själva samtidigt som vi pratar om en del serösa saker.
P: Ja, vi försöker hålla det så autentiskt som möjligt utan att det blir helt innehållslöst tror jag. Som vi är i podden är vi väldigt mycket privat också, vi växlar väldigt snabbt mellan saker som är jobbigt och intressant och… pruttskämt. Typ.

Hade ni någon vision av hur podden skulle vara när ni började? Har ni följt den?
T: Vi tänkte ju att den inte skulle handla om oss så mycket, för vi kände att det är så jävla ointressant. Vi har inget att komma med.
P: Och vi för inte heller någon kamp, vi brinner ju inte för en grej som vi dissekerar världen igenom liksom.

Hur ser förändringarna ut i podden sen start, då?

P: Jag som klipper avsnitten märker ju framförallt hur vi förändras med tiden. Vi började när vi var 25 och lite i kris. Jag var singel och Tom hade just skaffat tjej, vi hade absolut inga pengar, vi hade en dröm om att få leva med det vi höll på med. Vi kom verkligen från ingenting och nu har vi ju verkligen börjat etablera ett vuxet liv och liksom kommit ut ur kriserna.

”Ett tag var vi ju rätt heta”

Många känner nog igen både Tom och Petter från korta sketcher på Instagram. Den typen av content har det dock blivit mindre av på senaste tiden, vilket killarna har sin förklaring på.
T: Det var en period då vi växte rätt mycket på Instagram när vi gjorde mycket relaterbar humor. Då tänkte vi ett tag att jävlar – vi kommer bli störst. Och sen så blev det inte så.
P: Jag tror vi blev lite själadödade sen för att det var så jävla många som gjorde samma sak som oss. Ibland tog folk våra grejer rakt av. Då kände man att det inte var något medium man ville lägga energi på.

Men till podden sett då – hur ser den lyssningskurvan ut?
P: Det går jävligt mycket i perioder – som med alla poddar i och för sig, beroende på vilken säsong det är och så vidare. Vi började ju jävligt lågt, 3000 lyssnare i början, och då hade vi ju en superstark följarbas på Instagram.
T: När vi gör vår intervjupodd Över Bordet så är det ju väldigt olika antal lyssnare beroende på gäst. Men vi har ju en bra poddbas, många som lyssnat sen vi började. Och det är ändå rätt många avsnitt.

Är det bara ni två som producerar den vanliga podden?
P: Ja, det är bara vi. Vi förbereder allt och klipper allt.
T: Eller det är mest Petter som gör allt.
P: Tom dyker upp i studion arg över att det inte finns parkeringsplatser, sen kör vi.

Hur känns det att vara arbetskamrat med en så nära vän?
P: Det är helt jävla underbart.
T: Jag säger ibland att Petter är min själsfrände. Sen har vi flickvänner och familj vid sidan av.
P: Vi tycker självklart inte exakt samma sak om allt, men däremot har vi samma värderingar och inställning till livet. Jag förstår allt som Tom försöker säga till mig. Och det är svårt.
Många benämner er som humorprofiler – har ni någon annan yrkestitel ni hellre titulerar er som (Förutom artist då vilket du är Tom)?
T: Jag brukar säga att jag är artist och poddare. Säger man att man är komiker så förväntar sig den andra att nästa sak man säger ska få den att skratta.

P: Jag säger nog att jag gör humor bara, eller jobbar med media.

Ser ni på er själva som influencers?
T: Vi får ju betalt för att göra reklam för
andra, så hundra procent ja.
P: Influencer är ju ett vidrigt ord, men
om man skulle definiera vad en
influencer är och vad vi gör så går det
ihop som handen i handsken.

Tänker ni mycket på i vilken
utsträckning ni kan influera andra i att
tycka och tänka?
T: Jag tänker nog på det ganska ofta,
speciellt när man lyssnar på andra
poddar och följer andra på sociala
medier. Typ när folk ska ge råd på vad
man ska rösta på och sådana saker. Då
brukar jag tänka på att dom här
personerna är kända av en helt annan anledning än vad dom ger råd för. Så vi brukar ju ofta säga att man inte ska lyssna på folk som oss och influencers över lag. Du ska liksom inte få din värdegrund och världsbild utifrån vad någon annan säger.
P: Är det någon som är verklighetsfrånkopplad är det ju personer som jobbar med sociala medier.
T: Exakt. Petter åkte ju liksom till Umeå utan jacka. Det säger ju något.
P: Hittills går det bra. Förutom att det blåser så jävla mycket i denna stad. Har ni byggt stan för att det ska blåsa perfekt som en tratt?

Har ni haft någon viktig inspiration till podcasten, Youtube eller humorn överlag?
T: Förr lyssnade jag mycket på Alex & Sigge och Filip & Fredrik, men slutade för att det blir så lätt att man börjar podda om vad andra poddar om. Sen är jag uppväxt med Killinggänget och Varan-TV vad det gäller svensk humor.
P: Samma här. Jag lyssnar inte heller på nån annan humorpodd och gjorde nog inte det innan vi poddade heller, förutom lite Alex & Sigge. Dom är bäst. Men det är det värsta jag kan tänka mig – att omedvetet sno någon annans snack. Annars har jag kollat väldigt mycket på amerikanska serier som
South Park och Vänner, inte alls så mycket svenskt.

Mycket mer än en livepodd

När det gäller framtidsvisioner och målbilder kring själva podcasten är Tom och Petter eniga –lyssnarskaran behöver inte stiga särskilt.

P: Ibland kan vi känna att vi kanske borde få in lite fler lyssnare. Men då kommer ju många kanske lyssna för att man är trendig och inte för att man genuint tycker om oss. Podden för oss är ju egentligen typ ett vattenhål. Det är en så trygg plats för oss att bara vara.
T: Det najsigaste som finns är att göra det som du tycker är soft och sen attrahera människor som tycker samma sak. Och så kan du leva i den bubblan – i bästa fall en stor bubbla som du kan tjäna pengar på, eller en liten bubbla bara som hobby. Jag tror att vi ganska tidigt bestämde oss för att inte försöka passa in i någon annans bubbla.

Vad har varit det allra bästa från eran karriär hittills?
T: Alltså jag vettefan… Jag tycker nog att livepoddarna är det roligaste att få uppleva och det vi är absolut bäst på. Det är helt sjukt att folk kommer och kollar.
P: Aa. Och den intensiva skrivperioden vi har innan, den är fruktansvärt kul.

Tvärtom då? Finns det nåt ni gärna skulle vilja glömma?
T: Det finns en del grejer man postat på Instagram som inte blev jättebra. Och typ att vi gjort så jävla mycket samarbeten. Samtidigt är vi ju så glada över att vi får jobba med detta – och premissen är ju att man måste få betalt. I början var det ju så att man fick göra reklam för vad som helst liksom.
P: Vi har faktiskt fått ett erbjudande om att aldrig mer behöva göra reklam och göra podden till en medlemstjänst. Men då tog vi beslutet att vi hellre säljer vår värdighet och så får alla möjlighet att lyssna.

Det löser sig heter ju eran livepodd som ni turnerar med nu. Varför det namnet?
T: Det är lite vår generations slogan. Vi lever ju i den bästa tiden någonsin i jämförelse med typ all tid innan. Vi har så jävla mycket av allting och ändå mår vi sämst. Vi pratar om det faktumet och det är någon slags tröst i att säga att det löser sig, bara. Vi vill ju med humor överlag ge folk en stund att glömma bort saker och ting. Släpp det du inte kan kontrollera, liksom.
P: Exakt – det är själva grundgrejen. Och sen strösslar vi det med massa dumheter egentligen.

Vad är en livepodd då, egentligen?
P: Man skulle säga att det är 50% vanlig livepodd, där man bara sitter och pratar. Och sen är det 50% show, med liksom sketcher, sång, dans och sådant. Vi har ju gjort tre livepodduppsättingar hittills och de blir bara mer och mer komplicerade, mer showaktiga.
T: Jag tror att vi inte kommer kunna kalla det för livepodd nästa gång. Vi vill ju liksom mer! Men sänker folks förväntningar. De tror att de ska få bevittna en vanlig livepodd men så blir det mycket mer än så.

Och till sist då: En norrländsk publik jämfört med andra publiker – skiljer det sig åt?
T: Ja igår gjorde det ju det. Vi är ju extremt ohändiga och vi tänker att alla andra är det. Vi påtalade det för östersundpubliken och folk relaterade till att… ska man typ bygga ett hus så gör man det själv.
P: Exakt. Är det en läcka så skriker ju vi och ringer till någon. Det kanske bara är för att vi är två killar i övre medelklassen från Stockholm…
T: Jag tror att Umeåpubliken kommer att vara mer som oss.
P: Det tror jag med. Umeå är mer en kulturstad än vad Östersund är. Luleå är också mer händiga än Ume.
T: Och göteborgare är händiga.
Innan grabbarna sätter igång med ljus- och ljudtest klockan 17 så får vi en privat tour av scenen. Den är stor och vi påtalar att det nog finns plats för akrobatik på den ytan – och mycket riktigt får vi bevittna några mer eller mindre graciösa cirkuskonster när vi sitter i publiken några timmar senare, trots Toms diskbråck.

Denna intervju finns även som podcast, här på sidan och på Umeå Studentradios Spotify.

Adress

Samhällsvetarhuset S107
Umeå universitet
Box 7652 Umeå

Ansvarig utgivare

Thea Fahlberg
stationschef@umeastudentradio.se