Recension: Sareks spelning på Valborg på campus

Publicerad: 2023-05-29

Jag älskar att gå på konsert. Charmen för mig med att gå på konsert är att jag aldrig riktigt kan förutse hur ett gig kommer bli. Det gäller speciellt om det är en artist jag inte har särskilt bra koll på. Det enda jag vet om Sarek är deras banger Genom Eld och Vatten. Den har spelats otaliga gånger på uteställen och hemmafester här i Umeå. Det kändes därför självklart att Sarek skulle köra ett set på Valborg på Campus.

Valborg på Campus tog plats på Campusängarna. Arrangörerna hade smällt upp en scen och några foodtrucks. För flera av artisterna som spelade på festivalen var det lite glest med fans framför scenen. Studenterna var upptagna med att njuta av solen i sina brassestolar. För Sareks gig bestämde sig dock en gedigen skara att ställa sig vid scenen för att både hoppa, dansa och skrika att vi alla ”hatar AIK”.

När Sarek äntrar scenen möts de av jubel och de börjar med att riva av två låtar som jag inte kommer ihåg namnet på. I mina anteckningar har jag endast skrivit att låtarna var ”bra”. Ingen i sällskapet jag gick med kände igen låtarna heller. Men det spelar faktiskt ingen roll, vi har kul ändå.

Det bjöds även på röj. Genom Eld och Vatten blastades. Extas rådde. För att citera min Sarek-älskande vän Ebba Bergh gav de oss “exakt det vi ville ha”. Det blir det som vi tar med oss från spelningen. Utan att blinka fortsatte showen med att de två sångerskorna körde en självklar cover på Timotejs Kom och valborgsfirarna fortsatte glatt att dansa.

Sarek är rutinerade artister. De vet med största sannolikhet om att ett gäng studenter 2023 kanske inte är den publik som är mest besläktad med deras diskografi. Vi kanske bara kan en låt. Men Sarek vet att vi alla kan och vill höra Kom. Faktumet att de inte skrivit denna Mello-kioskvältare spelar ingen roll. Publiken hade kul och det såg  även ut som att Sarek hade roligt på scenen.

”Etnopop”-temat fortsatte och detsamma gällde allsången. Roger Pontares När vindarna viskar mitt namn kördes. Jag ska vara ärlig med att jag inte riktigt kommer ihåg hur de lät när de sjöng ännu en älskvärd mellollhit. Detsamma gäller för deras version av Nordmans Släpp alla sorger. Men studenterna sjunger, hoppar och släpper sina sorger i några minuter. Det är fint.

Hur väljer musikgruppen döpt efter en nationalpark jag uttalat fel i hela mitt liv att avsluta konserten denna eftermiddag? Jo, självklart körs Genom Eld och Vatten en gång till. För publiken ville höra den en gång till. Jag vill höra den en gång till.

Oavsett om du hatar AIK eller ej, ta ett par öronproppar och se Sarek nästa gång du har chansen. En bra konsert behöver inte alltid vara så komplicerad. Ibland räcker det bara att alla har jättekul.

Albin Abster Olsson